Som nåt som stod för nåt vackert, men som tappat sin glans

Var jag en dåre, var jag blind, var jag förlorad
Så var det för din skull
Var jag ett barn som sprang bort mig i natten
Så var det för din skull
Jag borde gått när jag kände att hjärtat tog stryk
Borde förstått att du behövde nåt mer
Jag har förstått nu, poletten har trillat ner
Men åt helvete för sent

Det är för sent att rätta till
Det är för sent att börja om
Det är för sent ett påkommet svar

Ska jag förbanna och gråta eller skratta och förlåta mig själv för min dumhet
Spelar det nån roll
Det är ju för sent
Det är åt helvete för sent



jag förstår nu vad jag vill.
eller jag tror det.
det här med att lämna allt bakom mej.
jag vet inte om jag klarar det.
en chans till,
en sista chans.
men att hoppas för mycket
det har jag alltid gjort.
o jag tror det är så även denna gång...


Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0